lördag, mars 13, 2010

Tillbaka

Lamporna släckta & skratten ebbat ut. Ensam duktig flicka hade rätt, det varar för kort.

Ångestland välkommen.

1 kommentar:

  1. Nu känner jag mig nästan som en glädjedödare. Men jag är rätt säker på att det inte var min kommentar som tippade dig över kanten igen.

    Men med tiden kommer du kunna känna mer och mer lättnad i acceptansen. Stunderna av total sorg kommer bli kortare och stunderna du mår ok kommer bli längre. Håll ut!

    SvaraRadera