20 grader solen skiner

Framme

Inne i kroppen

Snart takeoff.

Semester; starta alltid med en bira.

Semestern är nu officiellt invigd.

Såja, en första bira.. ;)

Irrifuckingterad!

Helvete, sååååååå sjuuuuuuukt irrrrrriiiiiiitteeeerrrraaaaaadddd!!

3:åringar kan verkligen konsten att få en att tappa humöret, balla ur & bli totalt jävla galen.
Min 3:åring är expert, hon har en röstresurs som får håren att falla bort från kroppen & den använder hon som sitt främsta vapen för att få som hon vill. Ibland tror jag att hon gör det bara för att, hennes blick riktigt lyser av jävelskap.
Försöker att behärska mig, försöker att behålla lugnet, men det går fan inte!

Det är liksom en hopplös kamp.

Så nu är min morgon fuckad, hade hoppats på en mysig tid tillsammans med mina tjejer. men som sagt, det gick åt h******.

Andas, andas, andas. Det är bara en fas!

Å att "backslash" inte finns på MAC, ahh att man skall behöva bryta fingrarna av sig för att få fram tecknet; "shift + alt + 7", galet!

Fly me to the ALPS!

Inte många timmar kvar, snart sitter man i en kropp högt upp i luften, glidandes över en massa länder för att slutligen hamna i alpland. ;)

Skall bli riktigt skönt.

SRY; morgonens straff kommer till kvällen.

Igår var det konstigt, grym frustration & längtan samtidigt som locken var tunga som bly.
Somnade mitt i ett mess.

SRY.

Iblad blir det inte riktigt som man tänkt sig; men close enough?!

INNAN PÅSK, INGEN GLASS!!

Hmm skulle ta ME på orden och gå ut för att köpa mig en glass.

Kom fram till kiosken, ingen glass!

- Nej vi drar igång det efter påsk..

Vafan, fick bli en redbull ist, så nära en glass jag kunde komma.

Bara några timmar kvar nu; eller typ 1 ½.

Tillbaka på kontoret igen, snart dags att gå hem, skall bara slå ihjäl dom sista timmarna innan semester.
Fatta 2 veckor i Österrike helt själv..

Shit va skönt.

Nedräkning påbörjad.. ;)

Sur & irriterad; Vart är världen på väg?!

HUR FAN KAN MAN ÖPPNA FÖRST KLOCKAN 07:00!!*??

Stack tidigt imorse för att hinna med att träna, har en jävligt upptagen dag med resor och möten.

Men då öppnar dom inte förrens 07:00, vad fan är det för tid?!? 07:00 börjar ju dom flesta att jobba, iaf dom i fabrikerna.

Nu vet jag inte hur jag skall få ihop det, blir till att sticka in efter jobbet, känns inte bra.

Man har ju sina rutiner, typ skåp 234, första omklädningsrummet in till höger, mm. Om inte dom uppfylls & efterföljs, aj aj!

Gnatt.

Dax att hitta sängen, fast nu är det ju ingen riktig säng, mer en soffa.
Men i vilket fall.
Nu skall jag placera mig i den, kanske blir det en film innan jag somnar, kanske kommer det ett mess som får mig att le.

Vem vet?

Något nu; medans jag är här. Eller bara rätt och slätt; Jag är

Inte trodde jag att det fanns någon som visste hur det kunde bli, men vänta lite, fanns det?
Nog visste du att det inte gjorde något, men du lekte att så inte var fallet, rutig och ryslig, fumlar jag som vanligt.
Tafatta försök till att hitta vägen tillbaka, att hitta känslan igen, kört, långt borta, och långt ifrån fritt utan hinder.
Robusta och starka viljor, lustfyllda förutsättningar till att finna en ny och händelserik fortsättning, frågan är om orken finns.
Ensam behöver ingen vara, för hos dom ensamma finns en hunger att vara tillsammans, detta i sig borde tunna ut ensamheten.
Sitter här nu och plitar på upplysta bokstäver, redan utstakade ord kommer genom mig till dig, läs detta & kanske finn ett svar.
Slutar att klia, slutar att hoppas slutar att titta, nu är det dags att se, att uppleva och riva, nu är det hög tid till att känna.
Enerverande och irriterande, så känns det då jag kommer på mig själv, då jag finner mig tillbakalutad och nöjd, varför?!
Runda av och hitta till sängen, hmm det är det jag känner just nu, men mitt "mission" kvarstår, skall inte sluta förrens det är klart.
Ack så lite jag vet, ack så lite ni vet, ack så lite någon vet, den enda sanningen är min sanning, din sanning, vår sanning.
Den enda sanningen, det är den som vi upplever, den vi existerar i, kanske är det en illusion, men i sådana fall bara i betraktarens ögon.
Allting kommer till sitt slut, slutet kan tyckas vara det enda som är ett faktum, men även slutet har sin början, sin mitt och sin plats.
Veta vår plats, nej absolut inte, vem ställer den till vårt förfogande, vem pekar med handen, vem har den rätten, finns inget sådant som "plats".
Dåtid, är en del av den upplevda tiden, den tid som skapar förutsättningarna för vår framtid, det är då man ställer sig frågan, var det värt det.
Inte utan att grotta in sig, inte utan att hopplöst förirra sig i tanken, tänk om, varför etc, för det finns alltid en mening?!
Gallemattias, eller inte, men något finns det iaf inom var och en som kan ge upphov till extas och hopp, jag finner det i.. .. ..

Bilden ljuger. ?

Andra visningen för dagen, väntar på mäklaren borde vara här snart. Första lägenheten var för liten. Såg mycket större ut då jag kolladepå nätet. Men så är det väl, bilden ljuger alltid!

Det blir ju inte alltid som man tänkt sig.

Igår blev det inte riktigt som jag tänkt mig.
Hade hoppats på en lugn och mysig hemmakväll med mina tjejer, X:et skulle träna, bara vi tre mao.

Men min minsta ville något annat! (Det är alltid hon som råkar illa ut!)

Då X:et hämtade upp henne på dagis hade hennes arm åkt ur led IGEN!
Asså 3:e gången nu, andra gången på mindre än en månad.

Så istället för en mysig hemmakväll, blev det till att sätta sig i bilen och åka till akuten.

En bra sak är att nu har jag lärt mig hur man fixar tillbaka armen ifall det skulle hända igen.
Hon slipper ha ont en längre tid & man slipper åka in.

För det kommer ju att hända igen.. :(

Drop in & väntan.

Egenvård, nu skall man bli snygg(are). :)

Nu sitter man och väntar igen, undra hur många timmar man slösat bort på den aktiviteten?
Tur att man har en telefon med internet i sig, då kan man iaf använda tiden till något, typ blogga, läsa mail eller spel.
Snart min tur.

Hur gick det igår; Fattig och fri.

Bodelningen igår gick som förväntat,
jag har inget och mitt X allt.. ;)

Nja nu var jag orättvis, jag vill INTE ha något, hon får behålla allt, det enda jag tar med mig är teknik prylar & några kredit skulder & dom pyntar jag av direkt, för att sedan vara helt skuldfri.

Vi skall ta och avvakta tills onsdag, då blir det till att skriva under & skicka in papperna till banken, efter det så är jag förhoppningsvis fri från hus och hem.

Musik för själen denna vecka: Regina Spektor.

Något försenat, men kände inte för det igår, här kommer veckans tips.

- Regina Spektor - Begin to Hope




Ja jag vet att jag länkade till en av hennes största hits, men den är jävligt bra!
Jag var förövrigt och kollade in hennes gigg på cirkus i vintras, grymt bra..

Kvällen lär ju bli trevlig; eller inte!

Ikväll blir står det bodelning på menyn. Ser riktigt fram mot det, NOT!

Men det måste göras, banken kräver det för att kunna friskriva mig från lånen.

Sexpack på 30 sek.

Shit alla timmarna som jag spenderar i gymmet, bortkastade.
För 600 spänn så får man sexpacket på mindre än 30 sekunder.

- Tröjan som ger dig tvättbrädan på 30 sek.

Dom kallar det för acceptansfas.

Tillbaka i verkligheten igen, det var både skönt och välbehövligt med den korta flykt som jag/vi hade i helgen.

Göteborg var bra av flera anledningar;
- Kom bort från huset & mitt X.
- Kom hem till MIN familj.
- Egentid tillsammans med mina tjejer.

Hade ångest för att komma hem,som tur var så däckade jag utav utmattning då jag kom hem, hann liksom aldrig att känna av känslan.

Idag är allt återställt igen, mår helt ok, har något som ligger och lurar under ytan, men känner inte av det för mycket, tror också att det kommer att försvinna helt om en timme då det är dags för den dagliga milen.

Det är ju så att sakteligen mår jag faktiskt bättre, blir klarare & lugn, men med det sagt så är det INTE så att jag är ok med det som hänt, önskar utav hela mitt hjärta att detta bara är en jobbigt jävla ihållande mardröm, vill vakna upp & finna att allt är som vanligt igen.

Där jag är nu kallar dom för acceptans fas, asså acceptansen som avser situationen & inte handligen, för den om handlingen, kommer jag nog aldrig in i, vet inte ens om jag vill.

Åka hem; nu gör det plötsligt ont.

Fan har ångest över att åka hem. Tidigare så har jag alltid haft bråttom att komma iväg då jag har varit i Göteborg, men idag, dröjer jag mig kvar.
Vill fan inte åka hem, har klumpar i magen & ångestmolnen hopar sig.

Synd att jag måste jobba, annars hade jag stannat.

Söndag morgon; all is well!

Vaken, sovit sådär inatt, inklämd i en soffa mellan 2 tjejer, skall bli skönt att åka hem idag, sova i en riktig säng.
Nej just det, har ju Ingen säng längre, sover ju på en soffa i huset me. Men det skall iaf bli skönt att komma hem, ser dock inte fram mot bilfärden. Ganska tråkig sträcka att köra, har ju gjort den ett par gånger nu.

Gårdagen var mysig, gjorde många roliga saker med familjen, å avslutade det hela hos morbror, japp det var fläskfilé.
Löste oxå en utmaning igår, det är alltid stärkande o kul.

Nu skall jag ta mig ut från toan, min minsta ropar och letar efter pappa.
Ha det gött.