Det blir inte alltid som man tänkt sig; en orgie av sanningar.

Vaknade i morse innan klockan, men å andra sidan var det bra, hade ju planerat att träna direkt på morgonen eftersom att min dag kommer att vara full med andra aktiviteter. Steg upp ur sängen, det kändes konstigt, väldigt annorlunda. Då slog det mig, gårdagskvällen hade ju inte direkt slutat som jag hade hoppats på, istället för Champions League, blev det gräl, elaka ord och nakna sanningar.

Jag klarade det mycket bra, kommer ihåg att det kändes skönt och förlösande, jag tom log inombords då jag satte in dolkstötarna, visst kan tyckas elakt, men just då jävligt skönt. Jag matade henne med sanning efter sanning, min sanning, inte hennes, utan den sanningen som jag har levt med dom senaste månaderna, hon klarade inte riktigt av den.

Hon anklagade mig för att trycka på rätt knappar, att jag avsiktligen enbart sa dessa saker för att skada henne, visst lite grann kanske det var så, beklädde kanske orden lite extra, men i grund och botten, var det endast sanningar som kom fram, jag tryckte inte på några knappar, jag öppnade förhelvete alla ventiler och bara lät det komma ut.
- Varsågod och smaka, ta emot och bli fylld!
Det som sägs är vad jag känt, är hur jag har mått, är resultatet av vad du gjort mot mig.

När det var över & hon satt där med sänkt huvud, då gick jag, sa inte ett ord, lämnade henne till tystnaden och ensamheten.

Efter 10 minuter kom hennes föräldrar, va i helvete! Nu skall man sitta med dom och förklara med, helt otroligt.
Lite motgång, "facat" verkligheten, ja då springer man hem till mamma och pappa!?

Så kvällen slutade med att jag missade andra halvlek med.

Så att ta träningen direkt på morgonen var det bästa jag kunde göra, nu känns det bra, ingen ångest, inga klumpar, bara lite tomt & ganska bra.