Tillbaka i huset igen, åkte till HCity och kollade på Alvin & Gänget 2 - (Alla talar svenska). Min äldsta dotter satt som klistrad, medan min yngsta har lite svårt att koncentrera sig i 1 och en halv timme, hon sa efteråt att den var lite lång. ;) Så det blev ett par toalett & kioskbesök för att underhålla minstingen, eftersom att mitt X var med så var det inga problem för mig att smita ut med den minsta medan min stora tjej kollade på filmen. Då hon tittar på film skulle hela världen kunna rasa utan att hon märkte något, film = totalt engagemang, måste fått det av mig, X:et somnar bara..
Att mitt X var med tyckte jag först inte var något jobbigt, men väl inne på bion så vart jag riktigt plågad, varför utsätter jag mig för det, kanske vill jag lura mig rent visuellt och med hennes närvaro att allt är som vanligt, innan all denna skit trillade ner på mig. Men med henne med så blev det bara kaos, borde förstått det innan, men nu är det ju som det är. Vi bor ju fortfarande under samma tak, sover i samma säng;
(Dock med 2 tjejer emellan oss), & det kommer vi att göra iaf Mars ut, sedan blir den 2 veckor i Österrike för mig, skall ner till alperna, pappa och luften. Enda gången jag känner mig riktigt som hemma är då jag närmar mig Österrike och alperna börjar synas vid horisonten för att sedan växa till enorma jättar som slukar upp allt i sin omgivning, med gröna slätter och vita toppar som reser sig mot den alltid klarblåa himlen. Fan vad jag älskar den synen, den gör mig lugn, det är till den jag kommer att fly under två veckor. Det värsta är bara att jag släppte in mitt X även här, så hon kommer att finnas med i mitt minne, platsen där jag friade till henne finns här, mitt ute på en sjö insprängd mellan 4 berg. Fan får blunda då jag åker förbi det stället, för det går ju inte att undvika, iaf inte om man skall hem till min pappa.
Sedan när jag kommer hem är jag bostadslös på riktigt, men vafan det ordnar sig, förhoppningsvis har jag iaf kommit så långt i min process att jag vet vart jag kan tänka mig ett tempboende till dess att jag har tillräckligt med grund att köpa mig något fint och lagom stort till mig och mina tjejer. Fan men man är ju kräsen efter att ha bott i ett nybyggt hus med egen vald planlösning, öppen, ljus och stort, utan grannar och med fri sikt i alla fyra vädersträck. Hur i helvete skall man kunna toppa det, det blir inte lätt, men drömmen är vid vattnet, med båthus där inredningen består utav kuddar, mattor och en massa ljus. Där skall jag sedan sitta och meta, dricka en pilsner och lyssna på kluckandet från vågorna som sveper in under huset. Fan om jag kommer dit, då gör det nog inget om jag skulle vara ensam, eller jo förresten det skulle det. Inte ens min största dröm kan ersätta smärtan av ensamhet. Men att den kan döva den smärtan, det har jag inga som helst tvivel om.
Dagens middag, grillad kyckling insmord med färska kryddor:
"Oregano & timjan" till detta blir det stekt ris & lök.
I stereon just nu:
- Niel Young - Harvest. Så jävla bra, perfekt melankoliskt och
"layed back" med plågad röst, passar precis in i min nuvarande sinnesstämning.
Tillbaka i helvetet igen, vi satt och kollade på en filmatisering utav en Camilla Läckberg roman; "Kommer inte ihåg vad den hette & den var ganska långtråkig", vilken inkluderar bröllop, kärlek och annat skit som just nu skär som knivar genom kropp och själ. 
