Har halkat ner från stegen, klumpen är tillbaka & det bränner i ögonen.
Minnena hopar sig, hon finns med överallt, allt jag ser, gör här är färgat med hennes närvaro, det gör förbannat ont. Jag hade det på känn redan innan jag skulle åka, visste att risken att jag skulle dyka igen skulle vara överhängande då jag åkte hit.
Men "fuck it", skall rycka upp mig, skall inte låta den "onda" sidan vinna, skall inte stanna här länge, skall kämpa mig upp för stegen igen.
Men den där jävla bluesen, den gör fan ont.
Lyssnar själv inte på blues. Det tar ju tid att komma vidare. Fortsätt kämpa! och njut av din semester!
SvaraRaderaKika på den här - http://www.youtube.com/watch?v=ciYk-UwqFKA - jag lovar att den ger hopp om livet!!!!
SvaraRaderaStark kille det där..
SvaraRadera/B
Aaargghhh.... känner med dig. Aj, aj ,aj. Men.. vet du, det blir bättre.... Bit i hop och gör nya minnen. Nya minnen är en bra grej, promise...!
SvaraRadera