Svart som natten; förbannad ledsen & tom.

Fan dagen började ganska bra, men efter samtalet med mitt x, fan nu är det jobbigt.
Marken borta, svart, tomt, ensamt.

Vafan skulle hon ta upp det nu, kunde vi inte snackat om det då jag är hemma igen, bara ett par dagar kvar.
Då är jag starkare i själen och inte redan deppig över saknaden av mina tjejer. Men ja just det ja, för att vara en människa fyll av empati, så tycker jag att hon missar den biten då det gäller mig. Vill skälla, få utlopp för min ilska & ledsenhet. Men det var väl det hon visste, lättare för henne om jag inte är där.