Rädd.

Jag är så jävla rädd.

Rädd för att jag inte skall klara av att förse mina tjejer med ett bra hem.
Rädd för att jag skall svika dom på samma sätt som jag blev sviken.
Rädd att dom inte vilja vara hos mig.
Rädd för att förlora dom för alltid.

Det gör så ont i mig, har brottats med detta under hela min vistelse här, nu sitter jag bara och darrar, kan knappt skriva av mig, tårarna sprutar och jag är rädd.

Jag saknar dom så, vill inte förlora dom med.